|
AKTUELLT UNIO MYSTICA -en dikt- och dansmeditation av Björn Elisson och Marianne Linder. Urpremiär 20 oktober 2011 på Dansmuseet, Stockholm Förstälningen spelas 20, 21, 26, 27, 28 oktober kl. 12.30 och 22, 23, 29, 30 oktober kl. 14.00 12 november spelas Unio Mystica i Kristine kyrka i Falun Inspirerad av en dikt av Marianne Linder skapar Björn Elisson nya solon för Anja Birnbaum och Hans Nilsson, två dansare med stor konstnärlig mognad. Unio Mystica är minnet av en meditation, en upplevelse av att känna sig nära och ett med naturen och det skapade. De fyra motiven stenen, källan, mörkret och ljuset betecknar i dikt och dans den direkta föreningen mellan människa, natur och det gudomliga. Charles Koroly skapar kostymen och tonsättaren och konstnären Kent Tankred gör musiken "Stenen är du, du är stenen" " Källan är du, du är källan" "Mörkret är du, du är mörkret" "Ljuset är du, du är ljuset" ur Unio Mysica av Marianne Linder. Läs hela dikten här.  Idé, koreografi: Björn Elisson Dikt: Marianne Linder Dans: Anja Birnbaum och Hans Nilsson Musik: Kent Tankred Kostym: Charles Koroly Sömnad: Åsa Jonsson Ljus: Tobias Hallgren Film: Bengt Wanselius Produktion: Birgit Lindholm Med stöd av Statens kulturråd, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och EMS |  Foto: Bengt Wanselius
På bild: Anja Birnbaum Dansdelarna har hämtat sin inspiration från Linders dikt Unio Mystica, skriven redan 1989 i samband med en retreat på Sigtuna-stiftelsen. På Sigtunastiftelsen undervisade bland annat författarna Gunnell Wallquist och Wilfrid Stinissen i kristen djupmeditation med inslag av zenmeditation och med fokus på anding, som är den form av mediationsupplevelse som dikten/dansen i Unio Mystica anknyter till. Björn Elisson har ägnat sig en hel del åt meditation genom åren och upptäckte tidigt Stinissens böcker. När han och Marianne Linder för drygt 20 år sedan lärde känna varandra upptäckte de detta gemensamma intresse. Som kyrkligt begrepp så syftar Unio Mystica på den heliga tre-enigheten: Gud Fader, Son och Ande. I föreställningen innebär Unio Mystica en sammansmältning mellan människa, natur och det gudomliga. Dikten är liksom dansen uppdelad i fyra delar med motiven stenen, källan, mörkret och ljuset. I slutet av dikten kommer uttrycket " det skapande ordet " - här liktydigt med det grekiska logos. Logos har i kristen och judisk litteratur kommit att betyda Guds skapande och uppehållande ord medan t ex stoikerna i antikens Grekland förstod logos som universums besjälande kraft. |